Tur Han (oftast) Är Söt Och Trevlig……

Först och främst, jag vet att vissa av er som läser det här kan tänka att jag är negativ och ångrar saker.
Ni som känner så kommer kanske har problem med det här inlägget, men alla andra kommer fatta att

det ABSOLUT INTE är så som några medvetet kommer tolka detta 😉

Så Här We Go !!!!!!!
Nu har det gått snart 1 år sedan vi hämtade Boogie i Kalix och herrejösses vilken resa det varit.
Jag har ju haft några valpar som varit som små änglar och allt har flutit på så fint.
Har även tagit in Lisa 3 år, Spirit 3 år, Memphis 3 år och även Jaxon 5 år vilket fungerat klockrent.
Som sagt har valparna har varit som små änglar och allt har flutit på så fint och sen kom BOOGIE

Första 3 veckorna var jag hemma 100% och allt flöt på bra, sen började jag jobba och Jossan var
hemma med honom och allt fungerade jättebra !!!!
Han tränades på att vara ensam korta stunder som man ska och dom fick vardagsrummet då vi
var borta och det tyckte vi var en bra idé !!!
Det tyckte Boogie också, för han hittade snabbt ett hål i soffan och sen var den soffan inskriven
i vår historiebok 🙂
När soffan blev tråkig (och utkastad i soprummet) så kom han väl på att han måste hitta något
nytt att tugga på, hjorthornen vi köpte dom dög inte !!!
Så nästa ”offer” blev bordet och sen tvbänken och senen byrå och sen hundsängen och sen ….

Ja listan kan göras lååååång !!!!


Då tipsar ena halvan i uppfödarduon om att jag borde köpa Demex grindar och slå upp och träna
in dom i, så sagt och gjort, jag beställer 4 sektioner, 3 hela och en med dörr och smäller upp
i Jossans gamla rum där det annars är data och alla mina ”leksaker” …

Testar att stoppa in dom 5-10 minuter, går ut i trappen och kollar i kameran och dom lägger sig ner.
Well, nybörjartur tänker jag men allt eftersom så dras tiden ut och jag åker och jobbar och Helena
går hit efter 20 minuter, sen 30 minuter och sen 1 timma och 2 timmar och hämtar dom och absolut
inga problem att vara i buren alls. Dom går tom in och lägger sig där NU då jag sitter och skriver detta.

Varför gjorde jag inte så här redan från början??
Ja bra fråga …. Men det är väl så när man är bortskämd, man trodde väl att det skulle bli ”Peice Of Cake”
även denna gång, men Boogie hade andra planer 😉

Men som överskriften säger, tur han är söt för annars kanske han fått flytta tillbaka till Kalix som vi
skämtat om ibland då jag uppdaterat Jan-Olov på det senaste han käkat upp (det var pennan till iPaden)
Men sanningen är väl den att han skulle ALDRIG få flytta för även om han är ett litet Monster så ÄLSKAR
jag honom mer och mer för varje dag, (kan ha att göra med en förhoppningen att han ska sluta vid 2 års ålder)
Han och Jazz har också hittat varandra även om Jazz kan vara lite ”hård” mot honom ibland så är jag säker
på att dom två reder ut allt emellan sig.

Nu har han ju även visat sig på utställning och jag ska väl inte sticka under stolen hur nöjd och glad jag är
över resultaten han har fixar till sig från Juniorklassen.
2 St Bästa Hane 4, 2 Res Cert, 1 Nordic Junior Cert och 1 BIM Junior (4 utställningar tror jag det är totalt)

Nu kommer det stora provet, och Jan-Olov har lärt mig att tänka stort, så till Helgen ska vi slå alla 2 dagar.
Lördag är det 30 Saluki och Söndag 53 st Saluki, om man halverar detta så har vi antalet vi ska slå för att vinna.
Sikta mot stjärnorna och bli glad när man nuddar trädtoppen.
Jag har ju inte haft någon hund som har varit med och hävdat sig innan, jo iof Thelma & Memphis i Veteranklass
men ingen som gått bra ”från start” så nu kanske det är min tur att få känna lite ”Segerns Sötma”.

Med det så avslutar jag dagens inlägg och hoppas att alla som läser och tolkar detta som negativ text tänker om.
Kan ni inte det, fatta att jag ÄLSKAR Mr Boogie Mannen och om 1 år eller så är allt lugnt och han har vuxit upp.
Soffor, Fotölj, Bord, Säng, Byrå osv osv var det ändå dax att byta ut, Boogie bara hjälpte mig att fatta det snabbt.


Älskade Memphis


Så var det dax igen att ta ett farväl, ett farväl som jag inte trodde skulle komma
så här ”tidigt”, men du blev dålig och sen gick det fort.
Du fick medicin eftersom veterinären sett att de röda och vita blodkropparna
slåss i dig så tyder det på en infektion, men dessa piller gjorde absolut inget för dig.
När kramperna kom natten mot söndag och du inte äter längre, om det inte är korv,
köttbullar och lövbiff (som du såkart fick till middag på söndagskvällen) då vet vi att
något är fel, din lilla kropp håller på att stänga ner då du inte äter, blir smalare, ostadig
på bakbenen, flåsar mer och mer och allmänt slö.
Din blick som alltid varit så levande, den är tom och den där gnistan fanns inte kvar.

Jag tänkte lägga pengar på att göra den där utredningen som Veterinären pratade om,
men efter samtal med L så inser även jag att det är nog bäst att göra detta NU och inte
senare då hon fått en massa mediciner och skit och kanske blir ännu sämre.
Finns säkert de som inte håller med mig i ”Hellre lite tidigt än Lite för sent” men jag bryr
mig inte eftersom hunden går före mitt ”Jag vill ha henne kvar ett tag till”

Det kommer bli så tomt utan dig, det kommer bli tomt utan en tik som svansar efter
mig vart jag än går, Boogie kommer ställas inför ännu en prövning då Memphis är hans
idol och den han tyr sig till i ALLT utom bus. 2a gången det sker en förändring för honom
nu, den första var att Jossan flyttade så detta behövde han inte just nu (och inte jag heller)

Det är ju lite overkligt att du för två veckor sedan var med i Mohed och pigg och nu är läget som det är.
Men jag borde ju vara van med detta nu, det har ju gått så snabbt med både Jaxon & Avery nyligen.
Men det är som det är, bara gilla läget och se tillbaka på det liv vi haft sedan du kom hit som 3 åring.
Vi fick ju iaf 8½ år ihop och jag kommer minnas dessa år med värme, kärlek och glädje.

Nu är du där uppe och tar hand om dina kompisar, Spirit, Jaxon, Thelma, Avery och kanske hittar du
igen några av dina syskon och barn där uppe.

Efter denna dag kommer INGET att bli sig likt i detta hushåll det vet jag redan nu, men livet går väl
vidare sägs det, men detta kommer bli en stor omställning eftersom tikarna har haft en väldigt stor
betydelse för mig. Nu har jag ingen tik kvar så ………

Tack För Alla År Prinsessan 2.0
Tack till Madeleine för att du lät mig ta hand om henne.
Tack Jana & Bosse för att jag fick äga en till av era underbara hundar.

Jossan gjorde ett collage från hundgården, tänkte dom skulle få vara lös en
gång till och strosa på ihop innan det var dax att åka till Veterinären.

Och som avslutning, min sista bild som jag alltid tar och där man kan fånga
personligheten. Äntligen lyser det lite i hennes ögon även om det var ”fel” tillfälle.
Men hon släppte livet ganska snabbt och utan att kämpa emot.
Så vi tror att hon visste redan då vi gick in i rummet vad som skulle hända,
hon var nog redo att släppa oss och möta alla sina kompisar där ovan molnen.


Jangel´s To Hot To Handle – Mr Jaxon

Du var inte planerad och jag fick frågan om jag ville ta hand om dig pga ändrade familjeförhållanden.
Jag had möjligheten att hämta honom i Södern så jag var tvungen att ta ett SNABBT beslut, å det är jag ju van vid efter Lisa och Memphis 🙂

Jag hämtade dig och du skulle eg inte bo hos oss utan hos en kompis/granne, men det blev så efter något dygn iaf och jag är så glad för det.
Du sveper in som en stormvind, nä en ORKAN, med din personlighet och allt som det innebär.
Vi klipper ner den lilla päls du hade och ”började om” från NOLL på alla sätt.

Pälsen kommer och du och jag kör en utställning i Klass Arena med resultatet BIR, BIM BIS-4 och året efter BIR-1 – BIG-1 – BIS-1 & BIS 1 Veteran.
Sen ställer Molly dig och dom två var som gjorde för varandra, eftersom jag jobbade båda dagarna fick jag rapporter under dagen då hon visar honom DAG 1 till BIR-1 – BIG-1 – BIS-1 & BIS 1 Veteran och jag vet att han blev BIR-1 – BIG-1 men i BIS tror jag han blev BIS 2 eller 3 & BIS 1 Veteran
På de officiella vart det blandade resultat, kanske för att Molly inte visade honom..

Sen kom den där kvällen jag HATAR att tänka på, kvällen då allt gick söderut..
Han var pigg hela dagen, men mot kvällen visade han konstiga tecken (DÄR skulle vi åkt upp vet vi nu, men inte lätt att veta DÅ) och fick inte med bakdelen så när jag skulle ut med honom på natten säckade han ihop och vi åkte upp till djursjukhuset.
Där tömmer man 3 dl ur hjärtsäcken och han stannar för observation men på morgonen hade det fyllts på sakta och vi fick reda på att det var för sent att göra något, redan då han kom in var det för sent tyvärr.

Han följer med hem men kanylen är kvar i benet OM det skulle bli värre så vi skulle åka upp igen snabbt eller ringa hem en veterinär för insomning (Ja jag hade en plan innan jag tog hem honom).
Jossan, Molly och alla som älskade honom måste få en chans att säga Hej Då till honom.
Det var många ledsna ansikten som sa farväl till honom, men Jag och Jossan var nog inte de som grät mest tror jag utan det var nog Molly som fäst sig ganska ordentligt vid Jaxon.
När han försvann, då försvann även kavajen hon har på fotot nedan, hon ville aldrig använda den igen.

Att skriva denna sammanfattning och påminna sig själv gör ont, vi hade ju precis påbörjat vår resa, Du och Memphis skulle slåss om BIR/BIM Veteran (i min önske värld) och du skulle ta ditt sista Cert precis som Memphis och bli Champion.
Men varför ska det bli som man hoppas, det är ju dumt….

Du kommer alltid vara saknad av oss, och jag hoppas du lever ditt Scooby Doo liv där uppe och irriterar så många som möjligt där uppe precis som du kunde göra här nere den korta stund vi fick äran att ha dig nära.


Dag Av Sorg & Glädje


Detta datum, 29 April, kommer nog alltid vara lite blandade känslor av Sorg och Glädje.

Varför då?

Om vi börjar med GLÄDJEN, alltid roligast att börja med den) så är det 1/2 födelsedagar
idag och den förste är Lilla Prinsen Jazz som fyller 2 ÅR.
På dessa 2 år har vi hunnit med lite av varje, både roliga saker och tråkiga saker.
Det roliga är väl de få utställningar vi varit på och det har ju gått ganska bra och att du
är med på nästan, eller inte nästan utan ALLT man drar med dig på och du älskar det.
Men sen på en utställnng filmades du och då drogs nästa karusell igång då några såg
filmen och problemet med din passgång (som jag också såklart sett)
Vi röntgade och fick diagnosen L7/C1 och att det glappade lite där, inte mycket, men det
kunde vara anledningen till din passgång. Vi körde 15 vattentrask+vibb och 10 Laser+vibb
men resultatet uteblev och då frågar Marie på Biceps efter att ha sett hur han springer ute
i hundgården om han verkar ha ont när han kommer hem och vilar.
Svaret var ett enkelt NEJ inte ett dugg så då kommer vi in på musklerna i bakbenen som
båda rehabställena känt på och konstaterar att dom är korta och spända, kan det vara så
att det är där problemet ligger så vi gick över till Löpband i lugnt tempo i början för att
sen öka det sakta, sen Vibbplattan och sist Laser.
Nu har vi kört 5 ggr med stretch flera ggr/dag och gissa om han börjat trava helt plötsligt.
Innan travade han 2/10 ggr på asfalten men idag kan jag säga att det är nog 8/10 ggr.
Så nu hoppas jag att han fortsätter sin kurva rakt upp utan något svaj !!!!

MEN hur som helst, ETT STORT GRATTIS TILL MR JAZZMAN och alla hans syskon idag
































Nästa ämne blir då SORGEN, kommer den någonsin att avta, nä troligen inte då jag aktivt väljer
att alltid ha kvar mina hundar djupt inne i mitt hjärta och plågar mig själv att alltid titta på dom
i hallen då jag passerar deras skåp där Urnorna står och alla deras saker som Halsband, luvor,
leksaker & tom tofsen dom hade på huvudet dagen dom somnade.

Spirit, han var nog den mest stabila hund jag någonsin haft, hans pondus skulle jag behövt idag
för att lära Jazz och Boogie ett och annat. Han tog ju ur Avery lite ”dumheter” och egna ideer så
det skulle varit skönt att haft Sheriffen vid sin sida idag, men vem har sagt att det ska vara lätt.
Vi reder nog upp detta till slut även utan Spirit, men hade varit skönt med en ”genväg” och lite hjälp.

Hur som helst, idag är det 18 År sedan du kom till världen och du var väl 5 då du kom till oss och
du stannade hos oss 7 långa år och stod ALLTID vid min sida då någon behövde lära sig lite vett
och etikett !!!!
STORT GRATTIS SPIRIT, GRISEN, KUNGEN, SHERIFFEN, CHEFEN osv osv på Din och Jazz dag.


Första natten i sitt nya hem….

Igår landade vi hemma runt 22 tiden, resan gick kanon trotts vädervarningar, men vi körde lugnt
och det gjorde 99% av de andra också.
Han satt i sin bur och var lite missnöjd några ggr så vi tog ut honom i Skellefteå och han kissade,
körde till Umeå och vi tyckte att han skulle kissa igen men ICKE !!!
Så vi körde på och i Övik sa han till igen så han fick gå ut och han pinkade igen 🙂
Väl hemma så kissar han ute igen och sen ska vi gå in, men att passera ytterdörren in till trapphuset
det var inte populärt, han vägrade och vägrar även idag efter att ha gått UT genom den, men att
gå IN det går inte 🙂
Sista promenaden för natten fick han bestämma var vi skulle så det bar iväg över vägen, upp i
snödrivorna där han nästan försvann. **Skitkul sa han**

Sen in och bekanta sig lite mer med lägenheten, folket och sina nya kompisar.
Memphis kunde inte bry sig mindre och huvudsaken att hon inte morrar och skrämmer honom
utan hon var bara **Cool**
Men han kommer nog att få en liknande behandling snart som Jazz får då han är bråkig 😉
Jazz då, han var ovanligt lugn, behövde inte stoppa honom alls utan han bara luktade in Boogie.
Natten kom och då somnade han nog på 3-4 minuter efter lite gnäll (och halv ylande)
Han vaknade vid 04 och lät orolig så han fick gå ut och han pinkade så duktigt.
kl 06 pep han igen men inte med samma intensitet så han fick lov att somna om för du kan inte vara
pinknödig nu, men det var han så åter igen kom det lite på den nya rena fällen.
(Misstag av mig att inte lyssna)

Eftersom de stora inte varit ut på morgonen så chansade jag att ta alla nu och de var som gjorde för
denna konstellation, Memphis gick lite efter och höll koll, Jazz framför och tog hand om Boogie.
100% ordning i kopplen, inget bus bara lite trassel på Boogie´s koppel, men trodde det skulle
bli värre om jag ska vara ärlig.
Sen kom vi in och då kom Jazz på att NU ska vi busa så han flög efter golvet, upp i soffan och sen
skulle han busa med Boogie men där var jag tvungen att bryta lite för det gick lite hett till.
Om några månader då Boogie blivit lite större och lärt känna Jazz och hans lekstil går det nog bättre

Nu ligger han utslagen och sover, blev nog många intryck Inne och Ute och sen slappnar han av
bättre då inte Jazz är i närheten och håller igen 🙂 Han fick gå in till matte en stund ….
Så nu kör vi på och kanske husse sover lite middag idag, det var länge sedan men känns som om
det kommer behövs på dagarna ett tag framöver om vi ska gå ut på natten 🙂

Nu kör vi vidare, eller vi njuter av tystnaden och lugnet ett tag för nu sover han så gott vid mina fötter


NU VET VI !!!!!

De senaste veckorna har ju varit lita spännande då Jan-Olov har skickat bilder lite då och då.
Det började redan då valparna var runt 4-7 dagar och sen kom första indikationen att det
skulle kunna bli Parti Colour Killen som skulle till Sundsvall.
MEN det ändrades och det blev under en längre tid den söta Cream Pojken som skulle bli
Sundsvallsbo och utifrån bilderna så kändes det helt OK.
För några dagar sedan så kom vi på tal om Parti Killen igen och att han artade sig till att bli/se
lite bättre ut än Cream Killen. DÅ kommer jag på att jag inte sett några riktiga på Parti Killen
så Jan-Olov skickar mig dessa och kolla blicken 😉

Efter att ha sett denna bild så fattar jag att kanske det kan bli denna grabb för han är ju
ganska söt och hans BLICK 😛
Dagen efter skickar Jan-Olov en ny bild med texten ”Denna kille är då din” för det hade han och
Ulrika bestämt då och samtidigt ber jag om en huvud bild och resultatet blev som följer !!!!!

Jag hade inte en enda gång avslöjat hur jag förhöll mig till färgvalet på de 3 varianterna på pojkarna
förrän igår så Jan-Olov´s val har aldrig färgats av mina åsikter.
SVART är ju min färg så helst ville jag ha en Svart i början men sen tänkte jag om och placerade den som 3:e valet då jag vil bryta av Jazz speciellt.
Cream var helt OK även om jag kan tycka det är en lite ”tråkig” färg på ett sätt, men som sagt, hade det
blivit Cream så var det absolut lika välkommen som vilken som helst.
Så i slutänden så fanns nog bara en färg på 1:a plats och det var just Parti Colour och så blev det tillslut.

Nu är det 22 Dagar kvar tills vi kan åka upp och hämta lilla grabben, 22 dagar som kommer kännas som
en evighet, men men, bara gilla läget och inte tänka så mycket. Det kommer säkert bilder under tiden han
växer så det blir kul att kunna följa honom dessa 22 dagar !!!
Att få följa uppväxten är en underbar upplevelse som jag glömt, sist var det Avery´s uppväxt jag fick följa
och innan dess var det Thelma. Jazz blev ju iof ett litet följande, men han var lite större då han kom på
tapeten efter att Jaxon försvann.
De andra har jag ju tagit som Omplaceringar så man har ju missat den delen.
Men denna gång har jag fått följa från det att dom var 1 dag och bilder och filmer har laddats upp typ var 3e eller 4 dag så det finns valpbilder i massor 🙂

Sist Av Allt !!!!
Tack Jan-Olov & Ulrika för att ni litar på mig och jag kommer ta hand om Lilla Boogie som sen kommer bli en Stor och Stark pojke som kommer visa vart skåpet ska stå när vi kommer ut i ringarna !!!

En tanke som slog mig, som kunde hänt, vi kunde hämtat Boogie samma dag som Avery fick somna in.
Ödet kan spela ett spratt ibland å kanske sitter Avery där uppe och tittar på oss och jag hoppas han
önskar oss Lycka till med den lille, för han kommer nog och delar med sig av lite bus skulle jag gissa
Spirit & Thelma är här ibland och rör om på sina hyllor i skåpet har vi märkt och kanske Avery också kommer och visar sig….


THE FINAL COUNTDOWN !!!

Så var nedräkningen klar, några dagar tidigare än beräknat vilket passar mig
jättebra för planeringen framöver…
Resan på 120 mil som kommer bli och semesterplaneringen, 3 sparade veckor
som kommer tas ut och sen allt annat som ska göras när vi kommer hem, men
DET kommer inte vara det jobbiga utan det blir ett rent nöje !!!

MEN jag börjar med en liten rad om vår älskade Avery, inget på denna jord kan
ersätta den lilla söta varelsen. Men som jag sagt innan så blev det overkligt tomt
då han försvann, Salukin var ju i huset av en anledning helt klart och då han
försvann så fanns inte den där ”Afghanhunden utan humor” som vi sa.
Då började tankarna snurra på en till saluki, men samtidigt så kändes det fel då
ingen skulle kunna ersätta honom men efter några månader så tog tankarna en
annan tanke över och jag började kolla runt och då dök min absolut favorituppfödare
i Sverige upp och det visade sig att han skulle ha en kull, men den blev aldrig av men
fick veta att hans Queeni skulle paras lite senare och så blev det !!!

I Tisdags så föder Queeni sina små bäbisar hos Majo´s Kennel och det blev:
1 Svart, 1 Creme och 2 Particolor hanar så någonstans i denna hög ligger vår hane
som kommer döpas till Majo´s Unique i stamtavlan och Boogie som tilltalsnamn.



























Idag är det inte bestämt vilken av pojkarna som ska bli Sundsvallsbo, då Jan-Olov ska
välja ut en fin hane till mig. Och eftersom jag absolut inte har krav på Färg så spelar det
valet ingen större roll.
Visst har jag en önskan utefter bilderna jag sett, men vi får nog kolla med varandra då
det blir dax, för precis som med Avery så spelar blicken en stor roll i valet 😉

Så nu är Semester inlagd V48, 49 och 50 för en resa till Kalix via Skellefteå för att då stanna
där och se Skellefteå spöa Färjestad och sen åker vi upp till Kalix för att hämta hem Boogie.
Så bara för er alla att inom kort så kommer det bli en tid med många valpbilder, för så fort
jag får tag på bilder kommer dom läggas upp !!!!
Hemsidan, där finns allt redan klart så jag kommer aktivera hans meny bara vi vet VEM som
är min Unique/Boogie

Till sist vill jag bara rikta ett stort TACK till Jan-Olov för ditt alltid varma mottagande och din
positiva inställning då jag vill ha en valp från Majo´s.


Nordichallen 2023

Summerade helgen lite snabb innan jag somnade i natt.

Memphis var jag lite orolig för innan dagen kom, hon är ju på väg att ”föda” sina valpar och
man har sett att mjölken är på väg.
Men precis som Thelma var hon en pärla under själva bedömningen, sen gjorde hon som Thelma
igen och hade noll lust att prestera i BIS Finalen men prestera sig fram till BIS 3 Veteran.
Jag var ju på väg att anmäla henne till SKK också dagen efter, men snålade vilket jag ångrade på
Lördag, men vad är väl en bal på slottet, nu har jag lärt mig min läxa att aldrig snåla….
(Jo kanske ibland, men …)

Den där lilla Skitungen då, ja han är nog inte värd att nämna dessa dagar 🙂
Jo då, bara skojar, klart han ska nämnas trotts att han blev slagen av sin syster båda dagarna.
Vilket var helt rätt och som det ska vara eftersom Syster Lux har växt mer jämt och inte gjort
som hanhundarna väl oftast gör och drar iväg på höjden. Och då har inte kroppen hänger med
riktigt utan glömmer bort massan 🙂 (Avery drog också iväg, men det blev ju hund av honom också)

Han körde Excellent båda dagarna och på Söndag blev han iaf BIM Junior och det känns OK.
Nu ska vi lägga till lite kolhydrater, cykel, diverse löpning och kanske tom ”Vattentramp”
så han får sin massa och kan fylla upp detta oroliga framställ 🙂
I övrigt skötte han sig skitbra och han ska ha all heder för att han var sig själv då vi kom in i
en stor ekande hall med massor av människor, ljud och andra hundar, verkade som om han inte
gjort annat i sitt liv faktiskt, han skulle prata och busa med ALLA !!!!!

VAD kommer hända i sommar då, hur ser planerna ut …….

Memphis kommer absolut få vara med på minst 2 utställningar i Sommar
som passar mina jobbtider eftersom hon visade att detta var kul.

Jazz kommer nog inte ut på Officiella alls i sommar eftersom han inte är
klar i kroppen, ska bespara mig själv den upplevelsen igen 🙂
KANSKE han får komma ut i Aug till Svenstavik.
Däremot kan det bli lite InOffare som träning för det behöver han

Slutet På Augusti (typ) tror jag kommer bli det mest underbara slutet på
denna sommar och semester !!!

Kanske är jag lite för glad över Jazz och Memphis och tjatar på om deras
bravader, men när man har en hund som gjort det bästa och en hund som
presterade lite ”sämre” än sin syster så får man skryta iaf 🙂
Någon måste ju göra det så varför inte jag 🙂

Avslutar med ett STORT TACK till alla som gjort denna helg till vad den
blev, ingen nämnd ingen glömd !!


En mening med allt!!!!

Jag brukar ju tro att det finns en mening i allt som sker, men ibland önskar jag,
på ett sätt, att det inte var så som jag tänkt ibland. (Men bara ibland)
Jazz var kanske inte 100% meningen att han skulle flytta hit, men å andra sidan
skulle inte Jaxon lämna oss så snabbt heller.
Nu visste jag att jag har 2 Pensionärer så att skaffa en till var kanske NU eller
ALDRIG innan Avery & Memphis blev för gammal att ta hand om en snorunge.
Så han flyttade med oss hem och jag kunde väl inte tro att Avery skulle lämna
oss så snabbt och helt utan förvarning.
Så att Jazz ”råkade” följa med oss hem, ja det var nog en mening med det.

Imorgon har det gått en vecka sedan vi var tvungen att lämna dig till de andra
kompisarna där uppe och denna vecka har varit konstig på så många olika sätt.
JAG har knappt sovit något på denna vecka, vaknar 4-5 ggr/natt och saknar den
där varma hunden under täcket så jag måste nog köpa mig ett lite varmare täcke
nu eftersom den värmekällan saknas.
Att gå ut med 2 igen känns bara konstigt, även om det är lite mer ordning i kopplen
då man kan hålla reda på Jazz lite bättre med bara 2 i händerna.
Men hur det än är med mig och Saluki, det kommer nog bli en Saluki med tiden
eftersom Jazz inte vill vara ensam den dagen jag måste släppa taget om Memphis,
men det ska ta några år nu har Memphis och jag bestämt !!!!!!

Augusti blev en rolig månad för oss under utställningen i Svenstavik då jag tyckte jag
kände igen en människa som satt på en stol i ett hörn på utställningen.
Fan det är ju 1/3 av uppfödarteamet som satt där och vi bestämde lite träff så hon
fick träffa sin lilla förstfödda, sovkompis, han med den underbart fina rödfärgen efter
ganska precis 10 långa år. Han var lite reserverad från start, men det lossnade så nog
kommer han ihåg den 1a människa han ägde …

Sista helgen med Avery blev lite som han ville ha det i stort sett.
Han hade ju sitt julbord från Veterinären med mad som han kanske skulle gilla, men han
ratade det mesta förutom den dyra burkmaten, typ paté som han åt av i små mängder.
Natten mot Söndag hade han pinkat ner halva Jossans hall + bajsat så det luktade i hela lgh
DÅ visste vi till 101% att det är helt rätt att släppa honom och att vi kanske skyllt på
Jazz utan att han ens varit skyldig till något (jo lite, det visste jag eftersom jag sett honom)
Men denna vecka har det inte hänt en enda ”olycka” inne och det är kanske mest beroende
på att ingen annan gjort något som triggat honom att pinka.

Nu ska vi bara vänta på urnan och placera den i skåpet, kanske blir det lättare att hantera allt
bara han kommer hem igen för just nu åker alla känslor JoJo i kropp och själ.
Men jag hoppas som sagt att allt lugnar sig bara han är hemma igen…..

Sista bilden vi har på Avery, å man ser att han är inte pigg, inte som han brukar vara.

Dina problem är över nu Skräpet, våra kommer bli lättare med tiden.
Hoppas du blev väl mottagen när du kom fram av Spirit, Thelma & Jaxon
Kanske Thelma och Spirit presenterar Häxa Surtant ”Lisa” för dig också !!

FOREVER IN OUR HEART !!!


En Saga Tar Slut….

Avery hamnade ju här av en slump som många vet och därför fick han namnet ”Skräpet”
ganska tidigt då vi bara hade afghanhundarna.
Men eftersom hans blick påminde så mycket om Lisa, som vi varit tvingad att låta somna
2 år innan Avery föddes, så var han bara ett måste även om jag tvekade lite innan han kom.

Efter 10 år med honom så sitter vi nu här efter 2 Veterinärbesök och tusenlappar fattigare
med ett besked som vi absolut inte väntade oss ang den knöl han har i nacken och som
växt en hel del senaste månaden.
Man tog blodprover som vi fick reda på inte var så positiva så han fick lite medicin och en mat
han skulle äta, tyckte Veterinären iaf, som skulle få upp honom i vikt. (Avery höll inte med)
Han åt ca 300gram på 5 dygn + en portion klass en natt, det är allt Mån – Fre
Dom tog även en biopsi på knölen som vi fick svaret på i Onsdags och det var tyvärr då en
elakartad tumör som satt där på halsen.
Har skickat både Blodprov och Biopsi svaret till Uppfödaren som även hon är Veterinär och
kan tyda dessa resultat och tyvärr säger hon ungefär samma sak som Patricio på Vettris säger
till oss idag då vi är tillbaka för att se om det finns något att göra åt saken.
Visst kan man operera säger Patricio, Klinikchef och VD, men frågan är om det gör någon
skillnad då detta även sitter på andra vitala organ.
En KlinikChef och VD som inte tänker på pengarna han kan tjäna utan tänker mer på Avery
och inte utsätta honom för något onödigt. Att ta bort denna knöl hjälper inte helheten då
det finns fler faktorer till hans mående, fortsatt viktnedgång och att han kräks då och då !!

Vi pratade i Onsdags och han var tydlig med att säga att ”Ni bör förbereda er på det värsta”.
Så idag när hans förklaringar, på ca 40 minuter, om Averys tillstånd och vad som sker i
kroppen så vet han att vi är beredd att låta honom gå.
JA vi är beredd att låta honom gå, MEN inte idag utan vi ville avvakta ett litet tag så alla nära
och kära hinner pussa på honom en sista gång.
Veterinären förstår, men talar om att han kan gå från Topp till Bott snabbt men då finns han
där och gav oss tips på hur vi kontaktar honom (Vilken helgledig Veterinär gör det)

Han skickar med oss en stor påse med mat (Julbord som dom sa) som han garanterat kommer
äta, för mat måste han få i sig och sluta droppa så snabbt i vikt.

Summan av den resa vi gjort denna vecka ja den kunde väl varit bättre, ja slutat bättre !!!!
På Måndag kl 13:40 kommer hund himlen att få en ny stjärna och vår flock minskas åter
igen trotts att det bara är 5½ månade sedan vi tappade Jaxon.
Idag är jag glad att jag tog med Jazz hem för annars hade Memphis blivit helt ensam och
hon skulle kanske trivas första veckan, men sen hade hon nog fått det lite trist.

TACK till Bente, Linn och Lotta på Kennel Caravan för denna lilla juvel.
Jag är så glad att Bente inte lät mig ångra mig ang att ta hem Avery,
för jag ångrade mig nog 2 ggr innan han kom till oss Oktober 2012.
Och jag är så glad att ni träffades i Svenstavik en snabbis innan du åkte hem…

Även ett stort TACK till Vettris/Veterinärkliniken Birsta för allt ni gjort, samtalen och just
detta att ni inte tänker på att tjäna pengar i första hand utan tar hand om oss, förklarar
så tom vi vanliga människor förstår.
PATRICIO RIVERA Klinikchef/VD, Leg. Veterinär, Veterinär medicine Doktor onkologi
Samtalen med dig, både telefon och på kliniken har varit så värdefulla.
Det tog oss 1 timme att förstå att vi ska nog boka en tid lite snabbare än vi tänkte oss
eftersom vi absolut inte vill att han ska få en dal och kanske lida på något sätt, det räcker
med slöheten iom att han inte äter som han ska.








Nu hoppas jag att de som är kvar i huset håller sig frisk i några år,
för nu vill jag inte tappa en till på lång tid framöver.