Du var inte planerad och jag fick frågan om jag ville ta hand om dig pga ändrade familjeförhållanden.
Jag had möjligheten att hämta honom i Södern så jag var tvungen att ta ett SNABBT beslut, å det är jag ju van vid efter Lisa och Memphis 🙂
Jag hämtade dig och du skulle eg inte bo hos oss utan hos en kompis/granne, men det blev så efter något dygn iaf och jag är så glad för det.
Du sveper in som en stormvind, nä en ORKAN, med din personlighet och allt som det innebär.
Vi klipper ner den lilla päls du hade och ”började om” från NOLL på alla sätt.
Pälsen kommer och du och jag kör en utställning i Klass Arena med resultatet BIR, BIM BIS-4 och året efter BIR-1 – BIG-1 – BIS-1 & BIS 1 Veteran.
Sen ställer Molly dig och dom två var som gjorde för varandra, eftersom jag jobbade båda dagarna fick jag rapporter under dagen då hon visar honom DAG 1 till BIR-1 – BIG-1 – BIS-1 & BIS 1 Veteran och jag vet att han blev BIR-1 – BIG-1 men i BIS tror jag han blev BIS 2 eller 3 & BIS 1 Veteran
På de officiella vart det blandade resultat, kanske för att Molly inte visade honom..
Sen kom den där kvällen jag HATAR att tänka på, kvällen då allt gick söderut..
Han var pigg hela dagen, men mot kvällen visade han konstiga tecken (DÄR skulle vi åkt upp vet vi nu, men inte lätt att veta DÅ) och fick inte med bakdelen så när jag skulle ut med honom på natten säckade han ihop och vi åkte upp till djursjukhuset.
Där tömmer man 3 dl ur hjärtsäcken och han stannar för observation men på morgonen hade det fyllts på sakta och vi fick reda på att det var för sent att göra något, redan då han kom in var det för sent tyvärr.
Han följer med hem men kanylen är kvar i benet OM det skulle bli värre så vi skulle åka upp igen snabbt eller ringa hem en veterinär för insomning (Ja jag hade en plan innan jag tog hem honom).
Jossan, Molly och alla som älskade honom måste få en chans att säga Hej Då till honom.
Det var många ledsna ansikten som sa farväl till honom, men Jag och Jossan var nog inte de som grät mest tror jag utan det var nog Molly som fäst sig ganska ordentligt vid Jaxon.
När han försvann, då försvann även kavajen hon har på fotot nedan, hon ville aldrig använda den igen.
Att skriva denna sammanfattning och påminna sig själv gör ont, vi hade ju precis påbörjat vår resa, Du och Memphis skulle slåss om BIR/BIM Veteran (i min önske värld) och du skulle ta ditt sista Cert precis som Memphis och bli Champion.
Men varför ska det bli som man hoppas, det är ju dumt….
Du kommer alltid vara saknad av oss, och jag hoppas du lever ditt Scooby Doo liv där uppe och irriterar så många som möjligt där uppe precis som du kunde göra här nere den korta stund vi fick äran att ha dig nära.