Så har vår gäst landat här igen eftersom matte är på väg till Norge via Skellefteå.
Vem då ?? Jo det är som vanligt Anneli´s Björn som ska vara här till på måndag.
(tror jag det blev sagt).

Direkt dom kommer blir det lite spänt, men bara Spirit talat om vart skåpet ska
stå så lugnar det ner sig lite iaf. Ligger Spirit med mej i soffan och Björn kommer
så kan det gruffas och visas en och annan tand, men Björn fattar 9/10 och backar
undan å det är ju bra (för honom)

Så nu är det 3 hundar i huset igen och man får små flashbackar hur det var.

Oftast så ser det ut  så här när man går runt i lägenheten och tittar …

BJÖRN: Parkerad i vardagsrummet.

SPIRIT: Placerar sig oftast i köket.

THELMA: Hon ligger oftast bredvid mej ell i Jossans rum.

Men vid ett tillfälle så enas dom om att vara extra snälla med varandra och kan
hålla 110% sams och lägger gärna till lite samarbete på samma gång och det är
då man plockar fram falukorven ur kylen. Då stod dom på rad och kollade så
gulligt, Spirit stöter till Björn lite och jag säger till honom och under tiden går
Björn  bakom ryggen och siktar in sig på korven på jag tror att han hade plockat
den om jag varit lite slöare 🙂

Sen när vi är ute och går, då är det sååå skönt att ha 3 hundar i handen för det
ÄR lättare att gå med 3 än 2 !! Har man 2 får dom gå lite som dom vill, men har
man 3 fungerar inte det så det måste vara ordning i kopplen. Vi tog en lång sväng
idag och när dom kommer in står dom i trappen och bara ber om att få komma in.

Om Annelie´s hundar kan man bara säga att dom är jävligt kärvänliga, snälla
och ibland lite gapiga. Men vad gör det, man får väl ta dom för vad dom är
eller låta bli att umgås med dom helt enkelt !! Här hos mej är det iaf 3 hundar
nu som fungerar bra ihop (och bättre blir det) och det är tyst och lugnt !!

Efter ett samtal i dag så slog mej en tanke hur alla andra gör. Jag har ju 2 som jag tror
får göra och vara med om allt som man kanske inte ska göra med en afghan.
(enligt några andra då, inte enligt mej)

Jag släpper mina hundar på nyslagna ängar, ute skogen så att dom kan se ut så här

(Här hade vi plockat av henne massor, men ändå sitter det kvar mycket och hårt)

Någon säger säkert att om man ska ha en hund för utställning måste man sköta
och vara rädd om pälsen,  visst håller jag med om det, men är det inte minst lika
viktigt att hundentrivs och får stimulans.
Jag vet hundar som jag kallar ”Asfaltshundar”, hundar som jämt får gå på asfalt,
aldrig busa på en åker, aldrig gå ner i diket och nosa på något gott, aldrig hoppa
upp i en snödriva osv så vilket liv är det.

Om utställning betyder så mycket kanske man ska skaffa en ras som inte har så
mycket päls då jag tycker att man plågar hunden då den inte får en chans att
vara just HUND. Jag kan ju bara titta på mina 2, var händer om jag inte får
släppa lös dom?? Jo dom klättrar efter väggarna. Frågan är då om det bara är
mina hundar som gör så. Visst hjälper det att cykla med dom men inget går ju
upp mot en regelrätt jakt på kompisen eller en jakt på en trasa i ett snöre.

Jag hoppas att ingen tar illa upp över mina ord, jag pekar inte ut någon
och jag menar inget ont. (jo kanske lite till en person)
Men jag är lite nyfiken iaf på hur ni andra tänker på detta och hoppas
någon vill svara på detta. Ni kan svara anonymt utan namn och en påhittad
mailadress om ni vill.