Boogie & Jazz

… varför hon är min stora prinsessa och att afghanen absolut inte är dum i huvudet….

Igår ”klagade” jag lite på henne och funderade på varför ja inte valde Dina istället ..
Ja självklart hade jag Thelma på fön bordet och svor över all hennes päls, den där
pälsen som är så tjock att jag får ont i händerna på slutet när det är 10-15 minuter
kvar av henne, när jag kommer till örat så är oftast både handen och handleden slut.
Men vad gör det eg, OM det skulle visa sig vid undersökningarna jag ska göra den
23:e att jag har något reumatiskt i mina händer så är väl den sista jag klipper ner
Thelma, hellre sitter jag med borsten fastsatt med ”gaffatejp” på handen än klipper
henne. Kommer inte på frågan som sagt. (inte ens pga kinesen)
Lite trimning på Thelma´s byxor i Oktober (flirt med Jana) så blir det iaf lite mindre
päls, men som sagt, det spelar ju ingen roll och utan all denna päls vore det ju inte
den där hunden Thelma, då vore det ju en annan hund å det vill jag ju eg inte ha …

Men vad hände nu då, det som bevisar att Afghanen är lite smart? (och jag lite dum)
Ja jag står i köket och gör frukost, häller upp kaffet medan brödet rostas, kommer på
att jag totalt glömde köpa Bregott igår och avbryter rostningen. Tar kaffekoppen och
går in till skrivbordet och kollar igenom mail osv. Efter ett litet tag står Thelma i
dörröppningen till köket och gnäller, jag bryr mej inte eftersom hon kan göra så om
Spirit ligger där så det gick några minuter till och det kommer en lukt som jag heller
inte bryr mej om eftersom ventilationen i detta hus inte är det bästa, lagar grannen
mat drar det in via fläktsystemet. Men Thelma börjar leva om ordentligt nu och
lukten sticker till lite i ögonen så jag vrider huvudet å då ser jag varför Thelma försöker
få min uppmärksamhet, köket är helt rökfyllt, eftersom ballongdörren var lite på glänt
gissar jag att det var det som höll röken där inne till största delen.
Det visar sig att elementen i brödrosten inte stängde av sig då jag sköt upp mackorna
utan dom ligger fortfarande och rostar mina mackor.

TÄNK OM jag gjort som jag brukar, fika först och rasta hundarna sen..
Då hade jag varit ute då mackorna rostades på egen hand, hade garanterat börjat brinna
i mackorna innan jag kom in så nu ska jag gör 2 saker..
1: Köpa en ny brödrost.
2: Ställa den så den står avskiljt om något liknande händer igen, INTE under ett träskåp.

Tackar Thelma för att jag upptäckte detta i tid, skulle kanske lyssnat och kollat lite tidigare,
men då Thelma är en ”låtande afghan” så är det lite svårt att veta vad hon menar, men jag
ska helt klart vara lite mer uppmärksam å försöka lyssna lite mer på min prinsessa nu….

och det är inte JAG som slagit ut dom (jo kanske har jag ett litet finger med i spelet …)

Igår badade jag Thelma och Spirit hade fått sitt på fredagen så jag tänkte att vi skulle
ta en liten sväng in till stan och gå efter kajen då vi har drak festivalen och en massa
folk ute och rör på sig. Så in med hundarna i bilen och styr ner till stan och tillslut
hittar vi en parkering (skulle kanske tagit en promenad ner istället).
Sen vandrar vi efter Selångerån en 300 meter, vänder tillbaka 250m över en bro
upp till stan för att sen avsluta Storgatan mot bilen. Denna vandring tog c:a 90 minuter
mer alla stopp för folk som ville klappa, prata lite och andra jag känner.
Kul att vandra när man hör ”kolla hundarna vilka snygga hundar, kolla pälsarna osv”
Fast det bäst var iaf i slutet på storgatan, uterestauranger på båda sidor vägen, man ser
redan på håll att en efter en stirrar på en då man kommer å man hör samma sak igen från
massor av folk på en och samma gång, tidigare var näsan i topp, men nu blev det för mycket
å jag visste nästan inte hur fort jag skulle gå ..
Trodde väl inte att det skulle kunna bli ”För Mycket” men det kunde det bli 🙂
När vi kommer hem får hundarna sin mat sen går dom å lägger sig å jag ser dom inte innan
jag får dra med dom ut för en kvälls kiss …

Idag har vi varit till Älandsbro på en LC Träning eftersom Anneli måste ha ett sista licenslopp
på Björn så hakade jag på även om min säsong är slut. STORT MISSTAG ….
Släpper först Zed och Spirit eftersom jag vill att Spirit ska gå med hanar och träna lite på
det och eftersom jag i dagsläget anser att Thelma är den bättre och låter henne ge Björn en
ärlig chans, för tänk om Spirit skulle fått för sig att göra som han brukar… Stanna i banan…
Men så fel jag hade idag, Spirit springer 2 jättebra lopp, på en ganska kort bana iof, men
han gick i mål i 2 lopp så man hade en chans att ge honom beröm och han FICK gå i mål.
Lite mer kondition på honom så tror jag han går skitbra och orkar gå i mål på en lång bana,
för det är nog där skon klämmer att han har några nollor, han har inte KONDITIONEN

Thelma gick som hon brukar göra, genade lite i början på lopp 1 med Björn, men sen gick
hon som hon skulle resten av banan och även i lopp 2 då hon gick med Spirit.
Känns lite tungt nu då jag vet att jag har en månad på mej att träna lite kondition och
stora chanser att träna upp dom, men då vet jag att ekonomin inte tillåter att jag anmäler
dom **SURT**

Men det går fler tåg, nu får vi sikta in oss på 2011 och hoppas att dom är i form för både
utställning och Lure Coursing då det drar igång nästa år ..
Men det är ju helt och hållet upp till mej och ingen annan så jag får jobba på …

Hur som helst, denna helg har gått helt i hundarnas tecken, all tid till dom och det har jag
sett resultat på nu på kvällskvisten, dom är totalt utslagen kvällstid både Lördag & Söndag.
Å är dom så här slut så blir jag lycklig, för nu vet jag att dom mår bra !!!

Spirit Skäller, Gnäller Och Väntar På Sin Tur. (Så har jag aldrig sett honom tidigare)

Thelma Spanar På Fältet I Tyst Läge Som Omväxling. (Kom igen sekunden senare)

…. å frågan är då hur det ska gå för Spirit … Vad menar han nu tänker någon ???????

Inte så farligt som det låter, men jag har sett ett band växa fram mellan Spirit och Jossan
som jag bara sett mellan Jossan och Lisa (ja nästan, det bandet dom hade kommer nog
aldrig att finnas igen) under detta sommarlov Jossan varit här.
Dom är så gulliga, Spirit verkligen söker upp Jossan då han tycker hon är för långt borta,
när går Jossan in på affären sitter han och GAPAR & SKRIKER tills hon kommer ut igen.
När hon väl kommer ut från affären så finns det ingen gräns på lyckan han visar…

Mej behandlar han INTE på det viset det är isf med Thelma som kan bli glad då jag kommer
tillbaka, fast det kan ju bero lite på att hon alltid står med Lattó & Carerra och inte hinner
sakna mej (försöker intala mej det iaf )

Men det kommer nog att gå bra, han vet nog att hon kommer tillbaka snart och jag tror om
jag ska vara ärlig att Jossan kommer att sakna Spirit också.

Men om c:a 1 år kommer Jossan att börja skola här i Sundsvall å då kommer dom två att få
umgås massor, det ska rastas, badas &  fönas.. Fast hon rastar ju redan och föna börjar hon
att få grepp om. Så bara att hoppas för allas skull att hon kommer in på det hon vill nästa år.

Idag tog vi bilen och drog iväg till Ewa & Sven i Kovland för lite
SPRING & BUS …

Ett litet race inledde mötet sedan lugnade allt ner sig lite och dom
hade tid att ta de lite lugnt å softa lite.

Thelma & City

Thelma & ZsaZsa  (Vem är Vem??)

Efter ett tag upptäcker Thelma något hon känner igen, det var en
liten pälsboll som sprang omkring å inte var en Afghanhund…

Måste lukta lite å kolla om det är vad jag tror….

Japp… Det var en ”KinaPuff” som heter Ben som kommit hit sen sist …

Spirit han valde att ta det ganska små lugnt medan de andra busar,
varför slita ut sig i onödan om man inte måste sa herr bekväm ..

MEN till slut så kom dom igång allihopa, tom Spirit härjade på ett
tag som det var länge sen jag såg honom göra.

STORT TACK Ewa & Sven för att jag får vara uppe hos er och
motionera mina hundar 🙂

SÅ KUL att ZsaZsa & City kommer så underbart bra överens med
mina 2 och jag hoppas nu att jag får ner Thelma i vikt så ZsaZsa & hon
kan gå i parklassen snart 🙂

..har det gått sedan Lisa försvann ifrån oss och varje dag känns fortfarande som en liten
plåga och saknaden är så otroligt stor efter henne. Saknar hennes nos när man sitter och
tittar på tv, saknar henne i knävecket då man ska sova och när man är ute och går är det
oftast ordning i kopplen.

Jag kan gå förbi hennes nya hylla som ser ut så här…

och bara stanna upp, titta och klappa lite och vissa dagar kommer den lilla tåren ut från
ögat å vissa dagar kommer det en hel flod.

Undra hur länge det ska kännas på detta vis, det känns ju fortfarande som om något saknas, något som ingen någonsin kommer att kunna ersätta , fast å andra sidan vill vi ju inte att någon ska ersätta henne,  för det fanns bara en Lisa, å tur var väl det på sätt och vis ….

Fast man får väl se allt från den lite ljusa sidan istället, för det finns ju den sidan åxå även
om jag inte ser den riktigt klart bland alla tårar och saknad. Lisa har det bra nu, det var ju
den största anledningen till att vi gjorde detta, så hon har det ju bäst nu, sen får jag ofta
höra från grannar som ser oss ute nu att det är 2 helt andra hundar som är ute nu än då
dom var 3, dom är så livliga och ser riktigt glad ut nu då man är ute, klart de då ingen
”häxa surtant” stoppar alla deras galna upptåg….

Så en dag kommer nog allt att släppa, men fram tills dess så kommer hennes matskål
att hänga kvar på ugnsluckan, hennes luva ovanför och hennes koppel i hallen, kanske
plågar vi oss själv, men Lisa var en underbar hund och hon gav oss så mycket så hon
kommer inte att stoppas undan bara för att det droppar några tårar av saknad …

VÄRLDENS BÄSTA FIS !!!!