Avery hamnade ju här av en slump som många vet och därför fick han namnet ”Skräpet”
ganska tidigt då vi bara hade afghanhundarna.
Men eftersom hans blick påminde så mycket om Lisa, som vi varit tvingad att låta somna
2 år innan Avery föddes, så var han bara ett måste även om jag tvekade lite innan han kom.

Efter 10 år med honom så sitter vi nu här efter 2 Veterinärbesök och tusenlappar fattigare
med ett besked som vi absolut inte väntade oss ang den knöl han har i nacken och som
växt en hel del senaste månaden.
Man tog blodprover som vi fick reda på inte var så positiva så han fick lite medicin och en mat
han skulle äta, tyckte Veterinären iaf, som skulle få upp honom i vikt. (Avery höll inte med)
Han åt ca 300gram på 5 dygn + en portion klass en natt, det är allt Mån – Fre
Dom tog även en biopsi på knölen som vi fick svaret på i Onsdags och det var tyvärr då en
elakartad tumör som satt där på halsen.
Har skickat både Blodprov och Biopsi svaret till Uppfödaren som även hon är Veterinär och
kan tyda dessa resultat och tyvärr säger hon ungefär samma sak som Patricio på Vettris säger
till oss idag då vi är tillbaka för att se om det finns något att göra åt saken.
Visst kan man operera säger Patricio, Klinikchef och VD, men frågan är om det gör någon
skillnad då detta även sitter på andra vitala organ.
En KlinikChef och VD som inte tänker på pengarna han kan tjäna utan tänker mer på Avery
och inte utsätta honom för något onödigt. Att ta bort denna knöl hjälper inte helheten då
det finns fler faktorer till hans mående, fortsatt viktnedgång och att han kräks då och då !!

Vi pratade i Onsdags och han var tydlig med att säga att ”Ni bör förbereda er på det värsta”.
Så idag när hans förklaringar, på ca 40 minuter, om Averys tillstånd och vad som sker i
kroppen så vet han att vi är beredd att låta honom gå.
JA vi är beredd att låta honom gå, MEN inte idag utan vi ville avvakta ett litet tag så alla nära
och kära hinner pussa på honom en sista gång.
Veterinären förstår, men talar om att han kan gå från Topp till Bott snabbt men då finns han
där och gav oss tips på hur vi kontaktar honom (Vilken helgledig Veterinär gör det)

Han skickar med oss en stor påse med mat (Julbord som dom sa) som han garanterat kommer
äta, för mat måste han få i sig och sluta droppa så snabbt i vikt.

Summan av den resa vi gjort denna vecka ja den kunde väl varit bättre, ja slutat bättre !!!!
På Måndag kl 13:40 kommer hund himlen att få en ny stjärna och vår flock minskas åter
igen trotts att det bara är 5½ månade sedan vi tappade Jaxon.
Idag är jag glad att jag tog med Jazz hem för annars hade Memphis blivit helt ensam och
hon skulle kanske trivas första veckan, men sen hade hon nog fått det lite trist.

TACK till Bente, Linn och Lotta på Kennel Caravan för denna lilla juvel.
Jag är så glad att Bente inte lät mig ångra mig ang att ta hem Avery,
för jag ångrade mig nog 2 ggr innan han kom till oss Oktober 2012.
Och jag är så glad att ni träffades i Svenstavik en snabbis innan du åkte hem…

Även ett stort TACK till Vettris/Veterinärkliniken Birsta för allt ni gjort, samtalen och just
detta att ni inte tänker på att tjäna pengar i första hand utan tar hand om oss, förklarar
så tom vi vanliga människor förstår.
PATRICIO RIVERA Klinikchef/VD, Leg. Veterinär, Veterinär medicine Doktor onkologi
Samtalen med dig, både telefon och på kliniken har varit så värdefulla.
Det tog oss 1 timme att förstå att vi ska nog boka en tid lite snabbare än vi tänkte oss
eftersom vi absolut inte vill att han ska få en dal och kanske lida på något sätt, det räcker
med slöheten iom att han inte äter som han ska.

Nu hoppas jag att de som är kvar i huset håller sig frisk i några år,
för nu vill jag inte tappa en till på lång tid framöver.